Vad irriterar du dig på?

Jag brukar inte länka till andras inlägg särdeles ofta, men efter att ha läst Snigeln Haralds lista känns livet så jävla mycket bättre än vad det gjorde för fem minuter sedan. Den känslan vill jag såklart förmedla vidare – så vad väntar du på?

Tack Linda för att du lyfte på locket. Känns så mycket bättre nu efter att jag läst både dagens lista och succélistan från år 2012.

Screen Shot 2014-10-20 at 23.13.35

Mellanrapport

Om nu någon undrar så lever jag även om jag inte bloggar. Kanske det är just det som är kruxet. Jag lever så till den milda grad att jag inte hinner blogga. Man kan väl säga att jag är mitt i livet – drömmer, leker, lär och testar mig fram i största allmänhet. 

Idén som jag gått och burit på en längre tid håller på att förverkligas och det känns minst sagt spännande. Någon rycker kanske på axlarna och tycker det inte är mycket för världen, men för mig personligen är det stort. Att få fixa något från scratch och testa sig fram – love it!

rav_blogg

Plockade fram mina gamla akvarellfärger och började skissa.

Vaknade ur dvalan

Det blev en heldag utomhus. 

Som vi slängt i oss frukost, gav vi oss iväg med glada Åkeryddan-gänget till grannstaden för att utforska lekparker, trafikparker och diverse andra parker. Hann till och med med lite geocaching.

I ena stunden kan jag tycka det är geocaching är himmelens kul, för att ögonblicket senare irritera mig på dålig gps-signal och rookie-misstag då det kommer till att leka skattjägare.

hostlov

Väl hemma hann vi knappt slänga i oss lite mellanmål innan det var dags för nästa utfärd – 13 km vagnlöpning i sällskap med tjejerna i huset.

Träningstiden tillsammans med ungarna är något både jag och Amanda verkligen njuter av. Sällan har vi annars så mycket tid att verkligen prata igenom allt som händer runt omkring.

En käpphäst

Tanken om en egen käpphäst började gro efter att jag någon månad tillbaka sett Snigeln Haralds fina prickiga hingst och visat bilden till ungarna i huset. Idén är ju som sagt på inget sätt ny, men det är väl ändå bara att konstatera att jag är en käpphäst-oskuld.

Trensen fixade vi av ett gäng läderbälten som vi köpt några veckor tillbaka på Missionsboden i Pargas, knapparna är från en gammal jacka och yllestrumpan – ja, det är min gamla som jag nött hål på.

pyssel

Stora stygga vargen

Eller rätt så snäll faktiskt. 

Ett besök vid Missionsboden och lite fantasi var det enda som krävdes för att fixa till en vargdräkt som fröken accepterade utan minsta protest. Total kostnad: 5 euro.

amanda_varg

Stal en 30-top lista

Sån’ e’ jag! Stjäl bra saker! Samtidigt är jag ändå så pass väluppfostrad att jag brukar tacka för mig. Tack Snorkkis

1. Löparsko: Just nu är det Nike free 3,0 som gäller. Passar mig som handen i handsken.
2. Macka: Hemlagat rågbröd med riktigt smör, riktigt fet gräddost och rökt skinka.
3. Sportbh: StayInPlace, länk här.
4. Resa: Vill åka till Svenska fjällen och vandra med familjen. Vill bo i tält, steka plättar över öppen eld och dricka vin ur en mugg då solen för länge sedan tackat för sig. Och det år då M bestämmer sig för att lägga fotbollsskorna på hyllan önskar jag boka in en maratonresa tillsammans med honom.
5. Champagne: Ja, tack. Och får jag ostron till ler jag och drömmer mig tillbaka till Paris.
6. Shapetights: Röhnisch. Amen. Håller allt på plats. Allt!
7. Juice: Egen äppelmust. Vi lyckades i år pressa 80, 90, 100 liter eller så.
8. Podcast: Den senaste jag lyssnade till var Nyfiken i en Podd.
9. Skida: Planerar introducera längdskidåkning som gren för Amanda inkommande vinter. Hoppas på mycket snö. Och hoppas hon kommer fatta tycke för sporten på samma sätt som jag gjorde en gång i tiden.
10. Hösttights: Röhnisch på alla tights.
11. Tesort: Clipper lakrits eller mint. Åh, sååå gott!
12. Vatten: Iskallt.
13. Bil: Alldeles nödvändigt med tre barn och hus på landet.
14. Guilty pleasure: Salmiak.
15. Skidsockor: Yllestrumpor från Gococo.
16. Efterrätt: Chokladkaka. Nej, citronsorbet. Nej, chokladkaka.
17. Väst: Äger ingen som riktigt uppfyller mina önskemål. Vill att den ska vara lagom varm med bra passform och ficka. Tror bestämt jag borde designa en egen.
18. Myströja: Behöver köpa en. Nej, förresten. Jag önskar mig en i julklapp.
19. Pasta: Himmelskt gott. Parmesanost. Gräddig sås.
20. Träningslinne: Hittade ett alldeles fantastiskt linne från Nike.
21. Värmeplagg: Underställ i merinoull från Ullmax.
22. Frukost: Naturell yoghurt, ägg, smoothie, gröt. Ibland smörgås.
23. Hörlurar: Knappar då jag springer.
24. Gymskor: Går nästan aldrig på gym. Men om jag gjorde det skulle jag ta på mig mina barefoot skor fån Merrell.
25. Reflexväst:  En rosa reflexväst med spets från Röhnisch.
26. Jeans: Baggyjeans med häng från zara.
27. Pannband: Ser inte riktigt klok ut med hårband och nu med kort hår fungerar det inte alls.
28. Lax: Känns lite tråkigt. Föredrar vit fisk.
29. Träningsapp: PT-online. Runtastic. Nikes träningsapp. MammaMage. MammaMage rekommenderar jag för övrigt till alla.
30. Löparjacka: Än är det för varmt för jacka.

Löpning en statussymbol?

Ren idioti

Idag kunde man på YLE:s websida läsa om att löpningen klassas som en statussymbol för eliten.    Lusläser artikeln gång på gång och känner att det bara blivit fel, fel och åter fel. Själv upplever jag att boomen mer handlar om att man gått ”back to basics”. Längdskidåkning, löpning, cykling - individuella grenar som kräver målmedvetenhet och självdisciplin och något man kan utöva vare sig man är rik eller fattig.

Personligen började jag springa eftersom det var billigt och tidseffektivt. Som nybliven mamma med föräldrapeng som enda inkomst, var ett årslångt avtal med ett gym inte fördelaktigt eftersom jag sällan kunde planera in motion enligt spikat schema. Istället sprang jag medan bebisen sov – ibland på morgonen, ibland på kvällen. Och bäst av allt – löpningen blev något vi kunde göra tillsammans – hela familjen.

Vidare kan man i artikeln läsa att ”distanslöpning har i allt högre grad blivit ett fenomen för folk med hög utbildning och hög lön”. Personligen känns den här tankegången främmande. I min bekantskapskrets springer folk oberoende ålder, utbildning, titel, längd, vikt, hudfärg, hårfärg och gud vet vad. Jag tror de flesta tänker som jag – löpningen är tidseffektiv. Man kan göra det var som helst och när som helst. Man kan springa till och från jobb eller medan barnen spelar fotboll. Man kan springa ensam eller i grupp, och med eller utan mål. Framförallt kan man springa iklädd löpartights eller joggingbyxor, med eller utan app och pulsmätare och med eller utan barnvagn. 

Hur tänker ni andra? Ni som springer? Och ni som inte springer? Är löpning något ni förknippar med eliten? Är löpning en statussymbol? Eller är det en billig form av motion?