Fjällmaraton Bydalsfjällen 50K

Som jag skrollade bland gamla bilder på telefonen, insåg jag att jag helt glömt bort att blogga om fjälloppet vi sprang hösten 2016.

Det här var vårt andra gemensamma fjällmaraton, och jämför jag fjällmaran med Vaarojen maraton i Koli, som vi sprang året innan, finns det inte många likheter förutom just ordet maraton. Vinnaren i Koli kom år 2016 i mål på tiden 3:56. I Bydalen kom vinnaren i mål på tiden 5:18.

Fjällmaraton

Fjällmaraton i Bydalsfjällen 50km sägs vara bland det tuffaste loppet i Sverige. För vår del var det ett upplevelselopp som inte kan jämföras med något annat.

Vi gick nästan lika mycket som vi sprang. Vi stannade och åt vid vareviga station som fanns med 10 km:s mellanrum, och vi pratade med medlöpare och njöt av omgivningen i största allmänhet. För vår del handlade det inte om att komma i mål på en viss tid. För oss handlade det om att överhuvudtaget komma i mål. Och så att njuta av fjällvärlden så mycket vi bara kunde medan vi sprang.

Servicen var av toppklass. Vid stationerna bjöds det på vatten, sportdryck, smågodis, choklad, chips, bröd, bullar, banan och italiensk soppa. Och vid 40km fanns det hemlagade chokladbollar som smakade gudomligt gott. Då Mathias 10 km innan mål blivit rejält trött och frusen, fixade de så att han fick varm buljong, varefter han kvicknade till och kunde fortsätta. Som hallon på moset bjöds vi på grillmat och massage så fort vi passerat mållinjen.

Vi var väl medvetna om att vi var tvugna att fördela våra krafter för att orka fram till mål. Alla branta sträckor gick/klättrade vi. Sprang gjorde vi på flackare etapper.

Uppe på första fjället och humöret var på topp.

Utrustning

Det var inte helt lätt att välja utrustning inför ett lopp som detta. Underlaget, liksom väder, varierar beroende på om man befinner sig nere i en dal eller uppe på en fjälltopp. Uppe på fjället kunde det vara kallt, blåsigt och torrt, medan det nere i dalgången kunde vara vått, lerigt och varmt. Eftersom vi räknade med att vårt lopp skulle ta uppemot 10h visste vi också att vi skulle bli kalla p.g.a. trötthet mot slutet.

Skor: Beträffande skor valde länge mellan mina terrängskor från Merrell, mina Inov-8 traildojjor och så mina Icebug anima BUGrip.  Eftersom det regnat en hel del innan loppet bestämde jag mig för dobbar för att minimera risken för att halka.

Strumpor: Långa strumpor är ett måste då jag springer i terräng. Vill inte stanna var och varannan minut för att plocka bort smågrus eller stickor som åkt in i strumpskaftet.

Väska: Min Salomon 10+3l väska med väst fungerade väl med den mängd obligatorisk utrustning som jag var tvungen att bära med mig. Jag hade en vätskepåse som rymde 2l vatten som jag boostade med elektrolyter.

Kläder: Jag önskar jag hade varit klädd i korta tights/shorts istället för kompressionstights, och kortärmat istället för långärmat. Nere i dalarna var det rejält svettigt. Inför nästa lopp (24h i Hemavan) kommer jag skaffa mig en t-shirt i merinoull och lösa långa ärmar i samma material. Kläderna är verkligen a och o då det kommer till lopp av den här kalibern. Inget får skava och allt ska sitta på plats.

Uppe på det andra fjället precis innan vi ska påbörja nedförslöpning mot 20km:s servicestationen. Väl framme åt vi minestrone soppa och foccacia bröd innan det var dags att ta sig över älven och börja klättra upp för nästa fjäll.

Snart halvvägs

Vi har precis passerat Dammån. Det är rätt så tät vegetation, smala stigar och mycket knott i luften.

Efter att vi kommit upp till Dromen sprang vi runt fjälltoppen innan rutten fortsatt mot den berömda Dromskåran, en 800 meter lång isälvskanjon.

Då vi väl tagit oss upp för Dromskåran var vi tvungna att stanna upp en stund, andas och njuta av vyerna. Det bästa med ett lopp som det här är att man verkligen har tid att prata och umgås.

Fick enorm lust att återvända till fjällen sommartid med barnen för att fjällvandra och bada i de iskalla sjöarna.

Vid registrering fick man varsin kåsa att dricka ur. Aldrig tidigare har vatten smakat så gott, rent och friskt.

Ställvis var det mycket lätt att springa. Uppe på fjället var det också betydligt svalare och därför behagligare att springa.

Glada miner – endast 3 km kvar till målgång. Underlaget nedför var tekniskt utmanande i och med att det fanns mycket lösa småstenar. Eftersom det fanns risk att stiga snett var man tvungen att bromsa nedför som i sin tur var påfrestande för framlåren.

Fjärde och sista gången nedför fjälltoppen. Till vänster i bild syns tävlingscentret.

Sista km innan målgång var extremt krävande eftersom kroppen var rejält utmattad.

Resa hit: Vi valde flyga Åbo-Stockholm-Östersund, en flygresa som för övrigt gick väldigt smidigt och tog oss ca. 3h. Vid Östersunds flygplats hyrde vi bil och passade på att köra in till Östersunds centrum för att äta lunch och handla mat, innan vi fortsatte västerut mot Bydalen.

Boende: Vi valde att inte inkvartera oss i stugorna kring tävlingscentret, eftersom vi i så fall varit tvungna att dela stuga med andra. Istället valde vi att bo i en rymlig och nybyggd lägenhet (Månen) med egen bastu och fullt utrustat kök 2 km bort från målgång. Eftersom vi endast reste med handbagage valde vi att också boka linnepaket. Fördel med lägenheten var att den endast låg ca. 200m från start. Efter att vi kommit i mål ringde vi receptionen vid Bydalshotellet, som plockade upp oss och tog oss tillbaka till lägenheten. V var mycket nöjda med detta arrangemang.

Mer information om loppet finns här.

Stugliv på Kökar

Vad vi gjort?

Mestadels har vi fiskat, badat, lekt och umgåtts. Och har vi inte gjort det har vi gjort allt annat som hör till sommaren. 

Kunde jag, skulle jag helst vilja spendera hela sommaren ute på stugan. Drömmer om att kunna åka ut dit en dag och stanna där veckor i sträck. Ja, så pass länge att jag började längta hem till vardagen. Som det är nu hinner vi knappt packa upp innan det är dags att åka hem igen. Men synd att klaga – vi fick i alla fall uppleva några soliga och händelserika dagar innan det var dags att åter igen infinna sig vid skrivbordet på jobb.

Livet till havs

SAMSUNG CSC

Inte en kotte ville stanna kvar på land då näten skulle i. Efter idogt hummande och brummande var vi överens om var de största fiskarna simmade, och visst fick vi rätt. Precis lagom mängd sik, abborre och flundra håvade vi in.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Efter att ha åkt kana ner i havet fick Molly lov att bära en provisorisk klädsel då en gammal trasa fick agera kjol. Själv lärde jag mig att ungen rör sig snabbare än ljuset. På några sekunder tog hon sig nämligen från stugtrappan ner till havskanten.

Lycka är att bo bredvid en bondgård

SAMSUNG CSC

Lammen var tvungna att utstå kramkalas vareviga dag. Så fort jag bad ungarna hämta mjölk, sprang de iväg med mjölkkannan i högsta hugg till ladugården och efter att ha varit borta en timme eller så kom de hem och berättade om kossorna och kalvarna och fåren och lammen och gud vet vad.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

 

Säg omelett

Stugsemester innebär för mig minsta möjliga tid framför spisen och mesta möjliga utnyttjande av kvarblivna rester. Svaret heter alltså omelett. Väldans gott tyckte ungarna. Väldans lätt tyckte jag.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Vad vore en regel utan ett undantag, för visst krånglade vi också till det en smula mellan varven. Som gången då jag föreslog sockerkaka. Problemet var att vi saknade skorpsmulor till den uråldriga formen. Och elvisp till ägg-sockerblandningen. Men sicken tur att det finns grannar med rediga skafferier och förråd – kakan blev klar på nolltid. Och grannen fick smaka.

Mer än bara mat och bak

Så fort jag nämnde grottorna vid sjöbevakningsstationen var det bestämt att en utfärd dit stod på agendan. Även denna gång irrade vi omkring utan vare sig karta eller mål, men likväl lyckades de hitta både den ena spännande hålan efter den andra. Viktor kunde inte lyssna sig mätt på historier om kriget. Och jag insåg att jag behöver läsa på en hel del inför nästa besök.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Ungarna skickade en alldeles särskild hjärte-hälsning till älskade E. Nästa gång ska hon banne mig vara med. Så måste det bli.

SAMSUNG CSC

Än en gång visade sig Trangian fungera alldeles utmärkt. Pannkakor till mellanmål fick högsta betyg, liksom lunchen vi intagit dagen innan. Rekommenderar spritköket varmt till alla som rör sig utomhus.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Längst ner i viken ser man tre små glin fara omkring spritt språngande nakna samtidigt som man hör ett vansinnigt glatt tjut. De här ungarna ligger minsann inte på latsidan då det kommer till att hitta på hyss och ibland farliga sådana. Eftersom de hade fått så fasans hett hade de helt enkelt bestämt sig för att bada en smula. Utan vår vetskap. Pjuh. Det gick bra den här gången.

Med båt till Nagu och Själö

Det blev en helg på tumanhand med äkta skärgårdsbröllop och därtill hörande dans in på småtimmarna. 

Vill man summera helgen kan man väl säga att det var som taget ur en svensk sommarfilm från början till slut. Det enda som saknades var den klassiska sjöväderprognosen vid 18-tiden. Övriga element var där: ankaret som skulle kastas i sjön (och inte utan försäkringsärende), snapsen, visorna, talen, skratten och allt det där andra som hör till bröllop ute i skärin’. Stort tack till brudparet för ett fantastiskt fint bröllop.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC
Dagen efter

Eftersom vi tagit oss till ön med båt hade vi möjlighet att sova över vilket medförde att vi till min stora förtjusning fick inta frukost annanstans än vi köksbordet. Just den här söndagen blev det äggröra tillagat på klipporna strax intill båten och jag lovar och svär – det smakar bättre utomhus. Trangian har visat sig vara sommarens bästa införskaffning – ingen tvekan.

SAMSUNG CSC

Själö

Efter att ha kastat loss och vinkat hejdå till festfolket var det dags att bege sig hemåt. Likväl hann vi med en avstickare då vi tog iland vid ön Själö.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Det kändes olustigt att gå omkring på ön. Tankarna gick till dem som åkt ut till ön med virke till sin egen gravkista i bagaget. Det må vara inbillning men bland idyllen vilade en förnimmelse av orättvisa. Likväl en spännande plats att besöka. Just då kändes det hur som helst bra att vi besökte platsen utan ungar med vild fantasi. För kidsen hade besöket nog varit lite väl spännande.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Älska pyramid

Drygt fem år tillbaka klev jag för första gången i vuxen ålder i ett par löpskor, fast besluten om att ändra livsstil. Beroende på livssituation har löpningen ständigt varit närvarande – ibland mer, ibland mindre.

Allt sedan familjen utökats med ytterligare ett småglin och de andra två glinen växt till sig med allt vad det innebär, har träningstiden krympt till ett minimum. Stundvis under vårvintern bestod träningen mest av lunk, eller kafferep, som jag också brukar kalla det. Det har mest handlat om löpturerna utan vare sig mål eller plan. Även om det för stunden känts bra kan jag så här efteråt känna att jag och missat en massa kvalitativ träning då takten oftast varit sådan att jag mest haft träningsvärk i käkarna efter avslutat pass.

Nytändning

Under sena våren hände någonting. Ju mer jag sprang i skogen desto mer började jag åter igen älska löpning samtidigt som hungern efter muskelvärk återvände.

IMG_2404

Målinriktad träning

Bilden ovan är ett bevis på att det är länge sedan jag sist tränat intervaller med klocka. Även om jag njuter av att springa utan Garmin, har ovetskapen om fart gjort mig bekväm. Dagens pyramid var ett bevis på det. Passet var långt ifrån det bästa jag presterat. Samtidigt var det ett pass i rätt riktning. Elva kilometer avverkades med en kilometerfart som växlade från 5:47-5:02-5:45, tider jag i dagsläget får lov att nöja mig med. Som man bäddar får man ligga.

Tre månader kvar till årets Marathon of Dangers. Än har jag tid att komma i form.

Vi förlängde sommaren

Brygghäng, spännande utfärder och mjölk direkt från bondgården intill – jag snackar såklart om ett stugbesök.

Hann inte så mycket som plocka fram frukost innan ungarna sprungit iväg ner till stranden. Sedan stod de där tålmodigt och fångade manet efter manet. Som de fiskat klart sprang de iväg med mjölkkannan till bondgården för att stunden senare, efter att först klappat kalvar, återvända hem med en önskan om att få plättar till middag.

kokar_1

Eftersom samtliga i sällskapet var sugna på äventyr styrde vi kosan mot sjöbevakarstationen. Efter att vi läst om den gamla fästningen från  fortsättningskriget och klättrat längs sönderbombade tunnlar och grottor, kunde vi slå oss ner på klipporna och njuta av medhavd matsäck.

kokae_2

TÄVLING

Med oss på resan hade vi klämpåsar från Squeezeme som jag fyllt med hemlagad smoothie. Nu har du också chansen att vinna en dubbelpack. För att vara med och tävla skall du gilla Squeezeme på Facebook eller följa dem på Instagram. Jag vill också att du ska kommentera och berätta vad du skulle fylla dina klämpåsar med.

På Squeezemes hemsida kan man läsa följande om produkten:

Fördelarna med Squeezeme

  • Miljövänligt – påfyllningsbara klämpåsar istället för engångspåsar.
  • Ekonomiskt – du sparar snabbt in pengar jämfört med att köpa Ellas kitchen, Klämmis, Smoothie och liknande produkter i mataffären.
  • Laga egen ekologisk barnmat och erbjud ditt barn det bästa!
  • Materialet är testat BPA-, PVC- och ftalatfritt, och uppfyller EU-regler om material i kontakt med livsmedel. 
  • Stark ziplock i botten, där du enkelt fyller på önskat innehåll. Vi har använt påsarna många gånger, och ziplocken håller, vi lovar!
  • Många användningsområden: till barnmat, smoothies till mellanmål i skolväskan, extra energi under träning, smidig picknickförpackning med mera.
  • När du ätit upp innehållet går det bra att diska förpackningarna i diskmaskinen.
  • Har du fyllt för många så kan du lägga de extra i frysen!
  • Glad design för barn och vuxna!

Tävlingen pågår fram onsdag den 10.9 kl. 21. Vinnaren meddelas personligen.

I samarbete med Squeezeme