Hjälpa eller stjälpa

Allt sedan hösten har jag vid ett flertal tillfällen valt bort träningen till förmån för andra göromål – ett beteende som inte alls är likt mig. Under flera år har jag varit stenhård då det kommit till inplanerad träning. Träningsschemat har styrt och livet runt omkring har vackert fått anpassa sig efter det. Det här tänket har gjort att jag blivit träningssmart och tidsekonomisk. Samtidigt har det stundvis känts jobbigt att dras med dåligt samvete då träningen någon gång ofrivilligt blivit lidande. Men som sagt – i höst vände det.

Efter att ha läst MarathonMias reflektioner kring träningsscheman som styr vardagen kände jag att det hon skrev träffat helt rätt.

Man behöver inte mer än skrolla bland senast upplagda Instagrambilder innan man inser att halva jordklotet verkar satsa hejvilt på att platsa i kommande OS-trupp. Mammor, pappor, bankdirektörer, konsulter, tandläkare och förskolelärare – alla tränar stenhårt för att vinna titeln Fitness-champion och Ironman samtidigt som man avverkar lopp efter lopp.

Under de senaste åren har jag aldrig någonsin reflekterat över mitt egna intresse för löpning. På något konstigt vänster har det alltid tett sig naturligt. Jag har rättfärdigat mitt löparintresse även om andra kunnat höja på ögonbrynen då jag utan dessvärre eftertanke spenderat en lördag i löpspåret.

I takt med att livet i stan och radhuslägenheten byttes ut mot livet på landet och gammalt hus, har vardagen tagit en helomvändning. Kanske beror det också på att jag har en alldeles fantastiskt söt liten igel vid min sida vid namn Molly – men hur som, kräver familjelivet att jag är lite mer mamma och lite mindre löpare just nu. Jag säger inte att det inte går att kombinera (titta bara på exempelvis Lofsan), men jag säger att jag väljer annorlunda just nu.

SAMSUNG CSC

Just nu vill jag njuta av livet runt omkring. Jag vill gå långpromenader med maken och ungarna och jag vill pausa en stund – utan minsta dåligt samvete över utebliven träning. Jag kunde självklart hålla fast vid träningsprogrammet. Följa det till punkt och pricka i jakt på nästa prestation. Men så kan jag också välja att stanna upp en stund och fundera vad som är viktigt i livet. En bra tid? Maximalt antal sprungna kilometer? Eller relationer? Just nu väljer jag relationer.

Springa långt, fort och mycket kan jag göra senare. Fram tills dess kan jag springa då det passar schemat. Utan träningsschema.

11 Replies to “Hjälpa eller stjälpa”

  1. Klokt tänkt och skrivet.Livet ska levas här och nu.Det går att kombinerar en hälsosam livsstil med familjeliv och vänner.
    Ibland ska man kunna unna sig att välja annorlunda än man gjort tidigare.
    Säkert mår även kroppen bra av lugnare perioder då man rör sig i naturen utan att räkna kilometrar och minuter,och framförallt kanske gör det i sällskap av andra som inte klarar av ett hårt pass i vår vanliga takt.
    Martina

  2. Bra skrivet!! Familjen går alltid först. Jag har också lämnat träningen många gånger ifall jag märkt att barnen, eller maken, behöver mig eller vill ha mig hemma. Men jag tränar ju inte heller till fitnesschampion eller ett ironman. 😉

    1. Och du har ju fördelen att ha gymmet hemma! Men visst håller du väl med att alla det slags tävlingar blivit allt mer populära. Och det känns faktiskt som om var och varannan satsar hejvilt numera.
      Åh…

      1. Jo verkligen ser man ju att det satsas hejvilt. Sen vet jag inte om det är för att man själv läser mycket mer om träning nu än tidigare. Jag menar nu då jag själv satsar sådär rätt helhjärtat och läser träningsbloggar och följer träningstokiga på tex instagram så snurrar ju träningsrelaterat runt en hela tiden och man får lite press på sig att ”alla” kör ju på som ”galningar”, borde jag också köra mer? Men sen då man kollar in folk runt en i verkliga

      2. Det kan du ha alldeles rätt i! Troligtvis är det just det att man följer träningstokiga som gör att man tror att alla tar i. Och så kan det bero på att personligheter som synliggörs via media är extremt aktiva. Samtidigt vet vi ju att allehanda lopp och evenemang säljs slut i ett huj så visst är det en boom.

      3. (Kunde inte skriva längre…)… i verkliga livet förstår man att de flesta faktiskt inte rustar upp för att vinna några mästartitlar eller springa sitt snabbaste lopp nånsin.

  3. Otroligt klokt skrivet. Och positivt. Been there done that – båda faserna så jag känner igen mig. Just nu, mitt i livet, väljer jag ”att må bra och ah flyt” istället för att vara fit och vältränad. Kram Mia

    1. Låter finemang! Och även om man inte har synliga muskler behöver det ju inte betyda att man inte är stark. Även om man inte tränar sju dagar i veckan betyder det ju inte att man skulle ligga i soffan och lata sig.
      Gyllene medelväg heter det visst! 🙂
      Kram tillbaka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s