Löpning en statussymbol?

Ren idioti

Idag kunde man på YLE:s websida läsa om att löpningen klassas som en statussymbol för eliten.    Lusläser artikeln gång på gång och känner att det bara blivit fel, fel och åter fel. Själv upplever jag att boomen mer handlar om att man gått ”back to basics”. Längdskidåkning, löpning, cykling – individuella grenar som kräver målmedvetenhet och självdisciplin och något man kan utöva vare sig man är rik eller fattig.

Personligen började jag springa eftersom det var billigt och tidseffektivt. Som nybliven mamma med föräldrapeng som enda inkomst, var ett årslångt avtal med ett gym inte fördelaktigt eftersom jag sällan kunde planera in motion enligt spikat schema. Istället sprang jag medan bebisen sov – ibland på morgonen, ibland på kvällen. Och bäst av allt – löpningen blev något vi kunde göra tillsammans – hela familjen.

Vidare kan man i artikeln läsa att ”distanslöpning har i allt högre grad blivit ett fenomen för folk med hög utbildning och hög lön”. Personligen känns den här tankegången främmande. I min bekantskapskrets springer folk oberoende ålder, utbildning, titel, längd, vikt, hudfärg, hårfärg och gud vet vad. Jag tror de flesta tänker som jag – löpningen är tidseffektiv. Man kan göra det var som helst och när som helst. Man kan springa till och från jobb eller medan barnen spelar fotboll. Man kan springa ensam eller i grupp, och med eller utan mål. Framförallt kan man springa iklädd löpartights eller joggingbyxor, med eller utan app och pulsmätare och med eller utan barnvagn. 

Hur tänker ni andra? Ni som springer? Och ni som inte springer? Är löpning något ni förknippar med eliten? Är löpning en statussymbol? Eller är det en billig form av motion?

13 thoughts on “Löpning en statussymbol?

  1. Samma här, tycker artikeln mera tyder på hur slutet område och krets man hållit sig till då man gjort artikeln än någå annat. För min del är till exempel, GPS klockan ett otroligt bra hjälpmedel för att följa upp träningen, speciellt på sjön där det tidigare varit otroligt svårt att få nogranna detaljer tidigare, eller detaljer överhuvudtaget.Att jag personligen skulle se det som en statusgrej…njae i don´t think so..och att använda kläder som lämpar sig bättre för vad man än gör är väl bara smart, kläderna har ju blivit så mycket mera bättre kvalitet och anpassade till olika grenar att man skulle väl vara dum i huvudet om man inte skulle använda det som finns på marknaden.Kan nog tänka på många andra grenar än löpning som det helt klart och tydligt har mera med status och stilen att göra än självaste grenen man ”utövar” . Personligen blir jag glad att se hur mycket mera aktivitet det är längs vägarna i form av löpning och just precis det faktum att det är riktigt vem som helst blir man ju ännu gladare av. ..och då är det frågan om långt ifrån ring treans gränser, med risk att irritera folk så kanske orsaken till att det är mindre ”registrerade” löpturer osv. i förorterna för att man har kanske mindre behov att trycka sina träningspass ner i halsen på alla andra här.Dessutom tror jag nog att om man skulle göra en mätning procentuellt så skulle det visa lite annat.

  2. Håller med dig 😉 Tänker inte sätta flera hundra euro på att fara till ett gym där jag först måste komma 20 min tidigare för att få plats på ett pass. Hela baletten tidsmässigt att fara till gymmet skulle ta åtminstone 1.5 h. Hinner springa 12-15 km på den tiden. De gör jag inte men 45-1 h tid har jag att klämma in de korta kvällarna man har med barnen. Fördelen är även den att jag kan springa då de sover. Att jag sedan skulle sätta 4 h på att springa ett maraton känns mycket långt bort och tror jag skulle tröttna på vägen av att sätta den ena foten efter den andra i så många timmar. Nää… min kropp är inte gjord för att springa i 4 h. Springer mer gärna då hårdare med tiden. Har aldrig kommentera din blogg tidigare men tänkte idag 🙂 Har annars anmält mig till mitt första lopp. 🙂 jeijjj….. vad flunssan sku ge sig så jag får springa de :/

  3. Hej!
    Är inte förvånad över YLEs text efter att ren för en tid sen(på sommaren kanske) läst en kolumn i svenska runners world som handlade om att just långdistanslöpning hör till överklassen och så vidare. Jag tycker inte att löpning är en statussymbol. Har själv börjat springa i slitna collegebyxor men efterhand jag tyckt mer och mer om att springa har jag skaffat mera utrustning, så inte är det helt gratis, men det är ju därför löpning är så bra! Man kan satsa pengar på utrustning om man vill. Eller på en personlig löptränare, om man vill! Det finns ju en massa olika slags löpare som vill ha ut olika saker med sitt springande. Och det är ju galet bra att folk motionerar mera. Låt dem göra det i springkalsonger eller collagebyxor!

  4. Löpning är långt ifrån statusgrej för mig utan ett ont måste, som i slutändan får mig att må bra. Gratis är det dessutom. Långa lopp som maraton är inget för mig, inte ens halv. Bra utrustning är väl något man behöver i alla grenar & erkänner att jag satsar stort på bra skodon men hellre smärtfritt löpande framom sjuka leder & skavsår.
    Tycker nog man ser mera klasskillnad på gymmet där textilidrottarna skuttar omkring i nyaste nytt medan man själv dansar zumba i ärvda tossor (då innebandytossan fäster för bra) & billigaste tightsen från Stadium.
    Motionerar för bättre hälsa, för att orka med vardagen, som motvikt mot stillasittandet på jobb & för att det får mig att må bra.

  5. EGENTLIGEN är ju löpningn ett billigt sätt att träna.
    Men om man skulle räkna ut vad genomsnittslöparen lägger på utrustning, är det kanske inte så billigt. Men jag förstår vad du menar. Det KAN ju vara billigt, som sagt. 🙂

    • Du har helt rätt. Men jag har märkt att det där med hur mycket jag personligen lägger på löpning har att göra med hur mycket pengar jag har att röra mig med över lag. Nu då jag är mamma-ledig köper jag inte lika ofta löparskor. Men och andra sidan springer jag inte till och från jobb nu heller.

  6. Jag springer för att jag tycker det är det roligaste sättet att röra mig på! Men kan det inte vara sådär samma sak som att det är status på att ha många barn, eller att laga mat från grunden och surdeg och sånt. Liksom när man är rik hålla på med basic stuff, tror det räknas som status i de kretsarna. Bara för att man inte måste så blir det en grej av det. Samma med löpning, det är så enkelt men samtidigt rätt så krävande, då blir det en statusgrej att springa långt….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: