Råd från en riktig maratonlöpare

Möt Jenny. En trebarnsmamma vars sämsta maratontid lyder 3:19. Tre timmar och nitton minuter. Ofattbart i mina öron. Behöver jag ens nämna att hennes personbästa från år 2012 är 3:03 och att målet för i år är att komma i mål på under 3 timmar? Nep, tänkte väl det. Jenny hör till den där skaran som gör det där som verkar näst intill omöjligt för oss vanliga dödliga.

Om några veckor går Stockholm Marathon 2014 av stapeln och då kommer Jenny att ställa sig på startlinjen liksom 21 941 andra löpare. Skillnaden är att Jenny inte behöver köa till toaletterna. Inte heller behöver hon lämna in överdragskläderna i en påse till förvaring en timme innan start, och inte behöver hon trängas i startfältet med tusentals andra.

stockholm copy

Jenny berättar att löpning varit en viktig del av hennes liv redan från start. Redan som 13-åring insåg hon att löpning var något hon gillade, speciellt långdistans. Och som 18-åring knep hon silver i hall-FM för damer U19. Så nej, någon nybörjare är hon inte.

Till vardags jobbar den här tjejen som fysioterapeut – rätt så praktiskt om man frågar mig. Tänk att själv kunna ställa diagnos då det onda överraskar.

Det jag fastnar för, då hon berättar om sitt yrkesliv, är hur hennes jobb påverkat hennes livssyn. Jenny jobbar som sagt som fysioterapeut inom specialsjukvården med patienter som har en neurologisk skada, vilket gjort henne extra tacksam och gett henne perspektiv. Jenny är tacksam för att överhuvudtaget kunna röra sig. Något som berör mig och som gör henne till en ännu bättre löpare.

Kika in i Jennys blogg här och följ hennes race i Stockholm.

10 korta med Jenny

1. Springer du helst med sällskap eller ensam? Jag sprang i flera år tillsammans med min pappa. Efter att han insjuknade i en hjärnblödning förra hösten har jag måsta vänja mig vid att träna mera ensam. Att springa ensam har ändå fungerat bra, men på hårdare träningar upplever jag att det är bra med sällskap. Så både och, ibland är det roligt med sällskap, ibland är det skönt att springa ensam.

2. Har du någon som hjälper dig med träningsupplägget? Nej. Jag hade en tränare som yngre, men nu tycker jag att det är roligt att planera och fundera ut träningen själv. Ibland skulle det förstås vara bra om man kunde fråga råd av någon.

 3. Du startar med tävlingstruppen vid Stockholm marathon för tredje året i rad. Hur känns det? Och hur skiljer det sig från oss vanliga motionärers startfält? Det känns jätte roligt och spännande att få starta i elitgruppen för tredje gången. Det brukar vara ganska pirrig och laddad stämning i omklädningsrummet på stadion där vi samlas. Då vi förs ut till startfältet får man känna sig som en riktig idrottare. Jag har aldrig startat på Stockholm marathon i det vanliga startfältet, men fördelen med elitgruppen är helt klart att man inte behöver köa till toaletterna innan start.

4. Vad är det mest konstiga du sett i samband med ett lopp? Jag kommer nog inte på något mycket konstigt. Ibland har jag varit så fokuserad att jag nästan inte märkt något omkring mig.

5. Vad är det mest vanliga misstag många gör då de laddar inför ett maraton? Jag skulle nog tro att det är panikträning i sista stunden. Träningen borde vara gjord under resten av året, de sista veckorna gäller det bara att få fram den rätta känslan i kroppen. Just före ett maraton kan man inte mera förbättra konditionen, bara förstöra.

6. Hur ser ditt år ut tävlingsmässigt?  Nu under våren har jag sprungit några tävlingar. Efter Stockholm marathon blir det tävlingspaus i juni. I juli och augusti kommer jag antagligen att löpa några tävlingar på bana. Sen i september och oktober har jag tänkt löpa en halvmaraton och ett helmaraton.

 7. Hur ser en normal träningsvecka ut i ditt liv? Under vintern och våren har jag löpt ca 100-110km. I träningsveckan ingår ett intervallpass (maxuthållighet) med vanligtvis ganska långa intervaller, en fartuthållighetslänk ca 15km och ett långpass. Resten av löpningen är vanliga eller återhämtande länkar. Dessutom gör jag cirkelträning en gång i veckan och bålstyrka flera gånger i veckan i samband med löpträning. Allt som allt blir 8-9 pass i veckan.

 8. Beskriv ditt favoritpass. Jag tycker bäst om löpträning där jag får töja på gränserna och ta ut mig själv. Bäst fiilis blir det av lite längre intervaller t.ex 4x2000m, eller efter en raskare långlänk.

 9. Hur får du ihop jobb, familjeliv och träning? Det kräver bra tidsplanering och disciplin, men fram för allt motivation och prioritering. Nästan alla vanliga och återhämtande länkar löper jag i samband med jobbvägar. Oftast har jag dagens första pass avklarat förrän resten av familjen vaknar. Sen har jag avstått från att göra annat på egenhand, den egen tid jag har använder jag till träning. Jag har också lyckan att ha en familj som förstår mitt behov att träna. Min man tränar själv nästan lika mycket, så förståelsen finns. Ibland blir det jobbiga dagar då tidtabellerna inte går ihop, men då har vi som tur mor- och farföräldrar som gärna ställer upp.

10. Slutligen, vad är ditt bästa tips inför Stockholm marathon 2014? Jämn fart ger det bästa resultatet och det är roligast att springa då. Räkna ut en realistisk fart du kan hålla, och håll rätt fart ända från början. Största risken är att börja för hårt, men det lönar sig inte heller att tro att man kan ta igen tiden på slutet. Det kan vara en hårfin skillnad mellan den lämpliga farten och den som för en rakt in i väggen.

2 thoughts on “Råd från en riktig maratonlöpare

  1. Pingback: Skosulan.com | Håll rätt fart från början

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: