Illa, illa

Sprang iväg på den där sedvanliga rundan, med samma sällskap som under så många andra kvällar. Allt kändes till en början precis som vanligt, men efter att första halvan var avklarad kände jag ändå att allt inte riktigt var som det skulle.

Illamåendet, tröttheten och orklösheten liksom sköljde över mig. Det kan vara kortisonet som känns mer än vanligt, eller så har jag drabbats av en hel hop av basilusker – hur som helst säger kroppen nu stop. Nu hoppas jag för allt i världen på ett mirakeltillfrisknande till imorgon, för jag har fortsättningsvis ingen lust eller ro att stanna hemma.

Pest eller kolera

Kortison i så pass stora mängder som jag äter nu påverkar främst sömnen. Jag är rätt så speedad, men samtidigt rätt så okoncentrerad. Å ena sidan kan jag ha svårt att sova, men å andra sidan känner jag mig aldrig utvilad. Både läkarna vid inremedicinska och förlossningen har gett grönt ljus till behandlingen, men samtidigt känns det rätt så otäckt, eftersom jag vet att babyns skelett just nu bildas för fullt. Det är lite som att välja mellan pest eller kolera. Inflammation i magen eller kortison som aldrig är bra.

SAMSUNG CSC

Just nu frossar vi i bär hemma. Blåbär, vinbär och havtorn – sprängfyllda på c-vitamin. Varför kan man inte bara bota allt med lite bär?

4 thoughts on “Illa, illa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: