Tillsammans

Att träna ihop är svårt att få till eftersom vi sällan har möjlighet till barnvaktshjälp. Idag kom vi hur som haver iväg på en lagom runda i precis lagom takt.

Om det är något jag verkligen längtar efter är det där andrummet som många andra kan ta till – ett gemensamt träningspass, ett biobesök, en middag på tumanhand eller något så enkelt som en butiksresa utan barn.

Som det ser ut nu går vi oftast till butiken hela gänget. Alternativt springer Amanda iväg ensam till närbutiken. Biografen passar vi på att besöka en gång i året då barnen är hos mor- och farföräldrarna då dagis är stängt. Middag och uteliv – lika illa där. Det vanliga är att vi kommer ut några gånger i november då M:s fotbollssäsong tackar för sig.

Och om någon nu fick för sig att jag skulle klaga så nej, det gör jag inte. Vi har själva valt att vi bor här vi bor och inte nära det sociala nätverket. Det är mer ett konstaterande att vi sällan i vardagen kan ställa till med något extra. Då det verkligen kniper och då vi faktiskt ber om hjälp – då kommer hela truppen till vår räddning utan att blinka.

Undrar om man kan ringa räddarna i nöden sisådär en gång i veckan eller så? För visst vore det skönt med ett löppass tillsammans med den man gillar mest av allt lite oftare än ett par gånger i året.

SAMSUNG CSC

2 thoughts on “Tillsammans

  1. Jag förstår precis vad du menar, jag önskade ofta att mamma bodde närmare när barnen var små. Men stunderna som dagens löprunda blir ju extra mysig när det inte är något ni kan göra jämnt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: