Tomheten

Jag lever, men känslan av att inte riktigt veta min plats längre är påtaglig. Det där ultraloppet som skulle bli något av en milstolpe för mig försvann ur sikte redan innan jag ställde mig på startsträcket.

Jag vet att det kommer nya mål och att jag snart hittar en ny väg att gå, men fram tills dess antar jag att jag får leva i ovisshet.

Segt

Som om det inte var nog med att hela jag känns lite avig och ur gängorna, så är löpsteget inte heller så spänstigt och lätt som tidigare. Det är som om hela jag flämtar mig fram. Om jag skulle beskriva mig med en sång, kommer jag direkt att tänka på Ted Gärdestad, då jag tidigare hade lite av The Weather Girls i mig.

Hoppas det vänder snart.

SAMSUNG CSC

Dagens löppass bjöd i alla fall på en lagom runda med en av grannfruarna oc redan imorgon tänker jag bege mig ut på nästa pass. Ingen idé att hänga läpp här inte.

Tack

Jag vill passa på att skicka er mitt mest ödmjukaste tack för alla peppande kommentarer, mail, mess och samtal. Det värmer.

2 thoughts on “Tomheten

  1. Viktigast är att du mår bra, allt det andra kommer..Vi har så mkt att glädjas åt, som familj, vänner och barn runt omkring oss..Att vi får vara friska från sjukdomar, det är något man kan lägga till när man känner sig less..
    Jag skickar en stor kram och en nygräddad muffins (fast på låsas, för lite långt att skicka den) från Småland!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: