Överlevde

Det var väl inte speciellt märkvärdigt egentligen. Bara då jag riktigt började fundera efter vad som hände fick jag rysningar, men jag kunde ändå sist och slut konstatera att jag varit med om värre saker. I något skede tänkte jag nog påpeka åt de tre manliga läkare som stod i rummet och hummade att jag nog hellre hade åkt in till förlossningen – det hade gjort mindre ont!
Dagens bästa: Den ena läkaren uttalade sig till de andra läkarna om användning av koldioxid under undersökningens gång och huruvida koldioxid versus användning av syre orsakar mindre smärta och obehag för patienten. Läkaren i fråga var bestämt av den åsikten att det inte spelade någon roll. Till slut kunde jag inte hålla mig längre, utan harklade och sa att av erfarenhet är det visst är skillnad. Läkarna blev totalt tysta. Det var rätt så klart att ingen av läkarna i fråga genomgått undersökningen själva och upplevt den smärta eller icke-existerande smärta som de talade om. 
Dagens skrik: Bjöd jag på. Jag bet mig i läppen många gånger eftersom jag valt att inte ta smärtstillande men då smärtan ett par gånger var olidlig resulterade det i att jag skrek rakt ut. Och skriket – det hjälpte… och det orsakade svettpärlor i pannan på läkaren.
Dagens sämsta: Hade hoppats kunna sticka iväg på en runda ikväll men blev totalt nekad till det nöjet av inte mindre än tre läkare. Ja ja… stannar väl hemma då! Nöjda?

Mejlans är fult och vackert på en och samma gång. 

Är numera del av ett lite ovanligt sällskap. Är en av få personer som genomgått en ”nygammal” behandling och nu ska jag följas upp noga i ett års tid. Hoppas, hoppas den här behandlingen rådde bot på besvären. Hoppas, hoppas det var värt det!

6 Replies to “Överlevde”

  1. Oj! Låter jobbigt. Nu har jag inte riktigt hängt med i precis alla inlägg så om det är okej så frågar jag lite om jag får (du behöver naturligtvis inte svara om du inte heller nämnt nåt tidigare eller om du bara inte vill):Vad blev du opererad för och varför tog du inga smärtstillande?Krya på dig! 🙂

  2. Ingen operation, bara ett ingrepp där man gjorde en form… tjaa… vad ska man kalla det?! Transplantation. Nåja, anyway. Kunde inte ta smärtstillande eftersom jag inte hade följeslagare. Och jag är helt på G – inget ont eller nåt mer 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s