Tid för allt

Om samvete och att det lugnt

Jag har en rätt så klar bild gällande hur en bra mamma ska vara. Hon ska vara påhittig, snäll, rolig, glad, tröstande och framförallt ska hon ha tid. Hon ska ha tid för att leka, umgås, lyssna, baka och mysa. 
Jag leker sällan. Jag umgås mycket. Ibland har jag inte tillräckligt med tid för att lyssna. Däremot tycker jag om att baka och mysa. Jag anser mig i grund och botten vara en så rätt bra mamma till mina barn.
Jobb och annat kräver att barnen spenderar den här veckan hos farmor och farfar. Sedan de åkte iväg har jag brottats med enorma skuldkänslor. En känsla om att inte riktigt räcka till. Jag känner att jag borde vara hos dem och att jag borde vara dem som tröstar dem då de är ledsna. Samtidigt njuter jag nog lite i hemlighet av lugnet och friheten… Men friheten ställer i sin tur krav. 
Eftersom barnen inte kräver min fulla uppmärksamhet just nu, behöver jag ta itu med allt det där som annars blir ogjort, så att det är gjort då de kommer hem igen… Hänger ni med? Jag har flera gånger under veckan fått höra att jag ska vila och ta det lugnt men jag har svårt för vila och jag har svårt för att ta det lugnt. Speciellt eftersom kortisonet erbjuder mig en nattsömn på fyra-fem timmar… max. 
Det får onekligen mig att börja tänka på det här med samvetskval. Det är i grund och botten en känsla som vi själva skapar, utgående ifrån förväntningar på oss själva. Jag skulle aldrig någonsin förvänta mig av någon annan att denna skulle sysselsätta sig till 100% med hushållsarbete och dylikt bara för att det tidsmässigt finns möjlighet till det. Inte heller förväntar sig någon annan det av mig. 
Hur kommer det sig att man ställer så mycket högre krav på sig själv än vad man gör på andra.?Vore det inte bara bättre ifall man ibland kunde luta sig tillbaka, lägga upp fötterna på bordet, sova en siesta och säga mañana, mañana

9 Replies to “Tid för allt”

  1. Hög igenkänning på detta. Jag tror man ofta lägger mer tid och energi på skuldkänslor och tankar om man lägger tillräckligt med tid på barnen, än vad barnen har någon som helst uppfattning om. It´s only in our heads. Men jag förstår dilemmat och känslan. Den är kass! :-((

  2. Jag förstår så bra!! Då jag var hemma ensam för en skolhelg kände jag mig lite skyldig då jag inte städade på kvällen då jag kom hem. Varför gör man det? Då jag pratade med Peter tyckte han nog att jag sku vila och ta det lugnt när jag nu hade möjlighet att göra det, ändå kändes det fel att bara slappa framför tv:n. Det är något alla mammor känner tror jag, vi måste hitta på ett botemedel mot det!! 😉

  3. Bekant det där. Fast kanske barnen har hur kul som helst hos farmor o farfar, eftersom ni ändå bor på annan ort, och kanske inte ses sååå ofta? Och lite måtta med städning o sånt, nog kan man ju passa på, men inte ska man använda all tid och energi när man har lite "ledigt" tycker jag. Och nu fick du mej att tänka på vad jag borde ha fått tillstånd ikväll efter att barnen somnat. Och här sitter jag i soffan. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s